Hemslöjd i årets regionala dialoger

Kulturrådets årliga dialoger med regionala kulturförvaltningar utgör en viktig plattform för att diskutera kulturpolitik och gemensamma frågor i en bred kontext. Årets dialoger hade särskilt fokus på bland annat kulturområdet hemslöjd.

Kulturrådet genomför två samtal per år med varje regional kulturförvaltning inom i kultursamverkansmodellen. I ett PM från Kulturrådets regionala dialoger våren 2023 sammanfattas dialogerna om hemslöjdsfrämjande verksamhet.

Ökad kunskap om hemslöjd

Under våren 2023 lyfte Kulturrådet samverkansområdet främjande av hemslöjd specifikt. Vid merparten av dialogerna deltog Nämnden för hemslöjdsfrågor genom kanslichefen Friedrike Roedenbeck. Det har varit ett nytt sätt att främja och följa upp ett kulturområde tillsammans med en part i samverkansrådet. Kulturrådet bedömer att detta nya arbetssätt har bidragit till ökat gemensamt lärande, och inte minst till ökad kunskap till Kulturrådet. Sammantaget bidrar detta och liknande arbetssätt till bättre förutsättningar att uppnå målen inom samverkansmodellen.

Nationell överblick

Vid frågan om Nämnden för hemslöjdsfrågors roll framkom det tydligt att både de regionala kulturförvaltningarna och hemslöjdskonsulenterna/verksamheterna ser det som mycket viktigt att det finns en sakkunnig myndighet som har den nationella överblicken. Det ger området större synlighet, främjar utvecklingen och bidrar även med bland annat fortbildning och nationella stöd till övrig hemslöjdsverksamhet och slöjdprojekt i hela landet.

Hemslöjd i kultursamverkansmodellen

Inom kultursamverkansmodellen är hemslöjd ett litet område med små resurser men som når ut brett, dvs når många olika målgrupper oberoende av ålder, kön, geografisk placering och socioekonomiska förutsättningar. Hemslöjdsområdets nationella infrastruktur finns framför allt just på regional nivå och består av ett 60-tal hemslöjdskonsulenter och regionala utvecklare över hela landet.

Sammanfattning av samtalen om hemslöjd

Det är tydligt att det finns ett stort behov av att diskutera frågor kopplade till främjande av hemslöjd i en vidare kulturell kontext. De olika kulturområdena och konstformerna inom förordningen ses och hanteras generellt inte alltid på ett likvärdigt sätt. Olika områden kan ha olika behov vilket kräver en djupare förståelse för och kunskap om varje område.

Kulturrådet bedömer att en gemensam punkt om hemslöjdsområdet vid samtliga dialoger tillsammans med Nämnden för hemslöjdsfrågor gav kvalitativa samtal som i sig verkade främja ny kunskapsuppbyggnad och ett ömsesidigt lärande. Vid knappt hälften av dialogerna fanns även regionalt sakkunniga (konsulenter/utvecklare inom slöjd) närvarande vilket ytterligare stärkte dialogerna.

Barn och unga, arrangörer samt professionella slöjdares förutsättningar

Frågor som lyftes vid samtliga dialoger var regionernas arbete inom slöjdfrämjande med barn och unga, stöd till arrangörskap och möjligheten för yrkesverksamma slöjdare att söka projektmedel från regionen.

Utifrån dessa diskussionspunkter kan konstateras att slöjd tenderar att vara ett väldigt litet område inom kulturskolorna vilket även Kulturrådets statistik bekräftar.

Stöd till arrangörskap och möjligheten att söka projektmedel från regionerna till främjande och utveckling av området slöjd har generellt sett sämre möjligheter än andra kulturområden inom samverkansmodellen enligt dialogerna.

Yrkesverksamma slöjdares situation diskuterades. I samtalen framkom då att det av regionerna ses som svårt att bedöma slöjdares kompetens då deras kunskaper ofta förvärvats utanför högskolans värld.