Vävningens betydelse i människors liv

Under hösten 2023 skickade Gabrielle Weststeyn, masterstudent i digital humaniora vid Göteborgs universitet, ut en frågelista riktad till människor som väver med syfte att dela med sig av vävningens roll och betydelse i deras liv. Folkminnesinsamlingen genomfördes i samarbete med Institutet för språk och folkminnen.

Syftet med insamlingen var att ge vävarna möjlighet att med egna ord beskriva och dela med sig av sina kunskaper, erfarenheter och relationer till vävning. Sammanlagt har 64 berättelser som belyser vävningens roll och betydelse i vävarnas liv samlats in. Gabrielle Weststeyn är masterstudent i digital humaniora vid Göteborgs universitet och vävarnas berättelser kommer att ingå i hennes kommande masterexamensarbete.

Frågelista till vävare

”Under hösten 2023 skickade jag i samarbete med Institutet för språk och folkminnen (Isof) ut en frågelista som riktade sig till människor som väver. Jag genomförde även flera intervjuer med vävare. Folkminnesinsamlingens syfte var att ge vävarna möjlighet att med egna ord beskriva och dela med sig av sina kunskaper, erfarenheter och relationer till vävning. Sammanlagt har jag samlat in 64 berättelser som belyser vävningens roll och betydelse i vävarnas liv.

Både hobby- och yrkesvävare

Informanternas genomsnittsålder är 68 år. Majoriteten är hobbyvävare, men några är eller har varit yrkesvävare eller yrkesverksamma konstnärer med vävstolen som viktigaste verktyg. Vissa lärde sig tidigt att väva av kvinnliga släktningar, men en merpart av informanterna lärde sig att väva som unga vuxna på vävkurser, studiecirklar och folkhögskolor. Flera beskriver hur de efter många års uppehåll på grund av familj och jobb har hittat tillbaka till vävningen på senare år.

Vävningens möjligheter

En av informanterna skriver följande om vävnings betydelse: ”Vävningen har för mig flera aspekter: det är både intellektuellt, emotionellt, fysiskt och socialt. Teknik/matematik, estetik/taktilitet, hårt kroppsarbete och fin gemenskap med andra” (Isof, dagf02467, s. 2).

Denna beskrivning sammanfattar mycket av det som skildras i vävarnas berättelser. Många berättar om en lustfylld, lekfull och kravlös inställning till vävning. Genomgående beskrivs glädjen i att skapa med händerna, att arbeta fritt med färg, form och material, att stimulera hjärnan och att våga testa och prova sig fram.

Trots vävstolens tydliga ramar lockas många av de oändligt många möjligheter vävningen har att erbjuda. Många beskriver tiden vid vävstolen som en efterlängtad paus i vardagen och somliga skriver om vävningens läkande kraft. Flera nämner hur vidareförandet av tradition och kulturarv är centralt för deras vävning.

Vävstugornas betydelse

Umgänget med andra vävare hittar många av informanterna i sina lokala vävstugor, och flera påpekar betydelsen av den sociala gemenskapen och kunskapsutbytet som finns där. Informanterna som har börjat väva senare i livet har oftast gjort detta genom att gå med i en vävstuga. Vävstugan samlar vävare med olika erfarenheter. Därför att alla hjälps åt med att sätta upp vävar och att väva, finns det goda möjligheter att lära sig av och inspirera varandra.

Kunskap och inspiration

En duktig vävare är enligt flera informanter någon som har ett helhetstänk, från val av material och bindning till färdiga alster. En duktig vävare är även någon som vet när man behöver vara noggrann och hålla sig till reglerna, och när man kan arbeta mer godtyckligt och ta genvägar.

Bindningslära är för vissa grundläggande och för andra inget som är särskilt viktigt. Några beskriver en önskan om att lära sig mer om det vävtekniska, men att detta tenderar att prioriteras bort inom hobbyvävningen och i vävstugan. Flera av de yngre informanterna beskriver vävning främst som en uttrycksform där en enkel tuskaft räcker långt.

Många nämner Vävmagasinet som en viktig kunskaps- och inspirationskälla. Flera beskriver hur naturen är deras främsta inspiratör. För många är naturmaterial det enda tänkbara materialet att arbeta med. Återbruk är något som berörs av flera och då ofta i samband med vävandet av trasmattor.”

Gabrielle Weststeyn, masterstudent i digital humaniora vid Göteborgs universitet. Har gått vävutbildningen vid Capellagården och konservatorsutbildningen vid Göteborgs universitet.